Måste vi äta nudlar i Januari?

Nu är det jul men snart är det nyår och efter det kommer januari, även kallad årets fattigaste månad. Måste vi äta nudlar varje år den 23:e januari?

Vad är orsaken till detta ekonomiska haveri?

Jul och nyårsfirande innebär stora utgifter för de flesta och det är främst detta som skulle kunna planeras bättre och billigare. Det blir många inköp med julklappar, mat och inredningsdetaljer som pynt och belysning, allt för att försöka få den perfekta julen. De sista dagarna före jul händer det att jag i alla fall jag köper några extra julklappar för att vara säker eller slår till på det som man inte hittar något alternativ till. Frågan vi kanske borde ställa oss är: Har det perfekta julfirandet någonsin inträffat?

Snart är julen över och till nyårsfirandet och börjar vi om. Inköpen och planeringen. Allt ska klaffa och vara perfekt den 31:a. Vi siktar kanske för högt här? Vi siktar mot stjärnorna varje nyår.

Inköpen och firandet som ska ske på flera olika platser orsakar en hel del resande. Det är kostsamt för plånboken och kan vara en rejäl tidstjuv. Både november och december kan vara kallare än vanligt och bära med sig vinterns första större elräkningar. Januari kommer efter december som har 31 dagar så det dröjer någon extra dag innan lönen trillar in på kontot.

Hur kan vi undvika vissa av dessa kostnader inför nästa års firande? Är det så att vi är så dåliga på att planera att vi varje år misslyckas med att ta bra ekonomiska beslut i december? Eller är det för att vi överkonsumerar? Eller går det helt enkelt inte att undvika?

Vad kan vi lära oss till nästa december?

Jag har några detaljer som kan förbättras till nästa jul- och nyårshelg.

Gör en tydlig lista med vilka julklappar som ska köpas.
Köp julklappar mycket tidigare, redan under sommaren, och enligt en lista med bestämt max belopp till varje person. Att bestämma tidigt på året hur mycket som man max vill spendera totalt på julklappar och vilka personer man ska köpa åt. Som en budget ungefär.
Beställ mer på nätet så att man slipper åka runt och leta i butiker.
Det blir alltid enorma mängder julmat och godis över. Här går det nog att optimera mängderna mycket bättre. Vad blir det alltid över av varje år? Är det något som alltid måste slängas för att man inte hinner äta upp det?
Frys in julmaten till andra halvan av “fattiga januari”. Genom att tina upp julskinkan då istället kan du göra en god skinksås av den till pastan.
Resorna kanske kan minskas genom framförhållning så att de inte blir för många.

Ett nytt år och nya möjligheter

Januari är en tid för nya löften och vanor inför det kommande året. Så låt oss omfamna detta. Om vi nu ändå tvingas leva på sparlåga kan vi lika gärna ta tag i våra inköpsvanor och sätta upp regler inför året. Ett bra ställe att börja på är att se över sina återkommande utgifter som abonnemang, försäkringar och lån. Utgifter för mat bör också prioriteras.
Varför inte sätta upp en sparplan för att sätta undan pengar till ett julkonto så slipper vi att decemberlönen faller helt i fingrar på jultomten och hans vänner.

Jag ville nog bara med den här inlägget fundera över hur vi agerar och hur vi “hamnar ekonomiskt” oavsiktligt under den här delen av året. Det är på sätt och vis ett intressant fenomen som också handeln till stor del räknar med ska inträffa.